Våra projekt

LasseMajas stiftelse vill driva projekt som syftar till att öka barn och ungas läs- och skrivförmåga. Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för vårt demokratiska samhälle. Vi måste tillsammans hjälpas åt så att alla barn får chansen att utveckla ett gott språkligt självförtroende.

LasseMajas Skrivarskola är ett initiativ som skapats och leds av LasseMajas stiftelse.

Bakom projektet LasseMajas Skrivarskola står bland annat Martin Widmark och Helena Willis, författare och illustratör till barn- och ungdomsböckerna LasseMajas Detektivbyrå.

LasseMajas Skrivarskola

Att känna sig trygg i sitt språk och sin identitet är en förutsättning för att kunna delta på lika villkor i samhället och för att främja en hållbar integration. LasseMajas Skrivarskola är en metod som främjar skriv- och läslust hos lågstadieelever och stärker deras självkänsla – både språkligt och känslomässigt.

Barnen arbetar som riktiga författare

Genom att arbeta som riktiga deckarförfattare får eleverna utveckla sin avkodningsförmåga, läsförståelse och berättelseskrivning, samtidigt som de utforskar hur skrift och bild samspelar. De får också möjlighet att diskutera och samarbeta kring texter, vilket stärker deras förmåga att uttrycka sig och förstå andras perspektiv.

Inspirerade av Martin Widmarks egen arbetsmetod

Under projektets gång skapar eleverna sin egen deckare, inspirerade av författaren Martin Widmarks egen arbetsmetod. De får även chansen att brevväxla med en vän-klass och dela sina tankar om skrivprocessen. När projektet avslutas firas allas kreativitet och insatser med en Deckarfest, där eleverna från de två olika klasserna får träffas, visa upp sina berättelser och fira sitt skrivande tillsammans.

Om de vill får de läsa upp

De som vågar får också läsa upp sina egenskrivna deckare för sina nya kompisar, vilket ger en extra dimension av gemenskap och självförtroende.

LasseMajas Sagotåg

Lassemajas Sagotåg är ett nytt projekt inom Lassemajas Stiftelse. Våra förhoppningar är att genom högläsning och strukturerade boksamtal på förskolan, skapa ett begynnande läsintresse och lägga en grund för god läsförståelse redan innan barnen lärt sig läsa på egen hand.

Bakgrund

Enligt Barbro Westlund (2009), lärarutbildare och forskare bör förskolepedagogikens fokus ligga på att stärka barnets muntliga språkförmåga. Hon betonar att ju fler ord ett barn får ta del av under sina första år, både genom att själv använda dem och genom att höra andra använda dem, desto bättre förutsättningar får barnet att förstå ord i skriven text.

Aktuell läsforskning visar att samtal om böckers text och bild stärker barnens språkförståelse, de får hjälp och möjlighet att förstå det som för dem är nytt, okänt, mer komplext och knyta det till egna erfarenheter, ord och begrepp. Att kunna delta aktivt och jämlikt i ett samtal är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av läs och skrivförmågan (Skolforskningsinstitutet, 2019).

Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik vid Göteborgs universitet, menar att ”God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare.” (Reichenberg, 2008 s. 11) Även i den reviderade Läroplan för förskolan (2025) betonas vikten av förmågorna: kunskapsinhämtande, kommunikation och samspel.

”Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt kan värdera information och tillägna sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändigt i ett samhälle som präglas av ett stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.” (Skolverket. s. 8 , 2025)

Läsförståelse och lässtrategier

I Skolforskningsinstitutets rapport Läsförståelse och undervisning om lässtrategier (2019) definieras lässtrategier som många olika verktyg för att bearbeta och fördjupa förståelsen för texter. Rapporten redovisar en översikt av olika undervisningsprogram som tränar oss i lässtrategier och vilka av dessa program som visat särskilt goda resultat. En av de mest framgångsrika modellerna är Reciprocal Teaching (RT).

Forskarna Anne Marie Sullivan Palincsar och Ann L. Brown tog strategiprogrammet Reciprocal Teaching (RT) vidare och utvecklade en egen modell som visade sig ha mycket positiv effekt på elevers läsförståelse. I modellen ingår bland annat träning i att göra eleverna mer medvetna om sitt eget lärande, metakognition. Själva begreppet ”reciprok” betyder ömsesidig och modellen lägger stor vikt vid det dialogiska, det vill säga att lärande sker i dialog med andra och att eleverna skapar mening tillsammans. I Palinscars och Browns undervisningsmetod ska eleverna öva på fyra olika lässtrategier: sammanfatta, ställa frågor, klargöra och förutsäga. Pedagogens roll är att tillämpa de fyra lässtrategierna och synliggöra sina tankeoperationer, ”tänka högt” och berätta för eleverna vad som pågår inne i huvudet på en duktigare läsare (Skolforskningsinstitutet, 2019).

Lori Oczkus, pedagog och författare har i sina böcker och föreläsningar vidareutvecklat de fyra huvudstrategierna som hon kallar för ”The Fabulous Four” (Oczkus, s. 3, 2018). Oczkus gjorde även fyrstrategimodellen mer elevvänlig genom att använda sig av lekfulla begrepp, bilder och dockor. Barbro Westlund (2009) har i sin tur gjort en ”försvenskning” av de fyra huvudstrategierna och kallat dem: Spågumman Julia (förutspår), Nicke Nyfiken (ställer frågor), Fröken Detektiv (klargör otydligheter) och Cowboy-Jim med lasson (sammanfattar). I likhet med projektet En läsande klass (2014) som barnboksförfattaren Martin Widmark var initiativtagare till, väljer Lassemajas Sagotåg att kalla de olika lässtrategierna för ”läsfixare”. I projektet En läsande klass, lade man även till en femte lässtrategi, skapandet av inre bilder. Den nya läsfixaren, konstnären, har även vi i LasseMajas Sagotåg valt att ha med och illustratören Helena Willis har ritat figurerna.

Cowboyen

Cowboyen används för att sammanfatta texten.

Vad är det viktigaste i texten?
Vad hände ”först”, ”sedan”, ”efter det”, ”till sist”?

Spågumman

Spågumman används för att förutspå vad som kommer hända i texten.

Vad kommer att hända?
Vem/vilka handlar det om?
Vad berättar rubrikerna och bilderna?

Detektiven

Detektiven försöker ta reda på betydelsen av nya ord och uttryck. Detta genom att:

läsa om
läsa vidare i texten
dela upp ordet
leta i bilderna
fråga

Reporten

Reportern ställer frågor till texten – ”på raderna”, ”mellan raderna” och ”bortom raderna”.

Frågor att ställa:

Vem? Var? Varför? Vad? När? Hur?

Konstnären

Konstnären skapar inre bilder. Det vill säga förhöjer läsupplevelsen med hjälp av sinnena.

Hur ser det ut?
Vad luktar det?
Vad känner du?
Vad hör du?
Vad smakar det?

Högläsning och strukturerade boksamtal i förskolan

Aktuell forskning visar att en medveten pedagogik redan i förskolan kan hjälpa barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling. Barbro Westlund (2009) framhåller att en medveten och strukturerad pedagogik kan tidigt stötta barn i behov av särskilt språkligt stöd. Lässtrategier som barnen själva så småningom ska använda sig av kan med stöd från pedagogen, utvecklas muntligt redan i förskolan.

Genom högläsning och boksamtal stimuleras barns språkutveckling. Den skickliga högläsaren bygger upp en förförståelse med barnet före läsningen, plockar ut ord och begrepp som förklaras och diskuteras, ställer frågor som kräver eftertanke, samtalar om vad som har hänt i texten eller vad barnet tror ska hända, samtalar om vad barnen redan känner till om det som läses så att deras egna erfarenheter kopplas till nya genom boksamtalet, sammanfattar berättelsen själv eller tillsammans med barnet och låter även barnet ställa frågor. Detta bidrar till en djupare förståelse och ett meningsfullt samtal, betonar Westlund (2009). I Läroplan för förskolan (2025) betonas vikten av att förskolan ska stimulera barnens språkutveckling genom varierade läsmiljöer, högläsning och delaktighet i samtal om text och bild.

”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barnen ska erbjudas stimulerande läsmiljöer som skapar intresse och nyfikenhet för såväl skönlitteratur som sakprosa och andra texter. De ska få lyssna till högläsning och ges möjlighet till delaktighet genom att samtala om texter och bilder.” (Skolverket. Läroplan för förskolan. Lpfö 18 reviderad 2025. (2025, s.8)

Pedagogiskt material och metod

Genom högläsning och strukturerade boksamtal får pedagoger verktyg att stärka barns språkutveckling och väcka deras nyfikenhet för berättelser. Som en del av projektet tillhandahålls tre barnböcker. Av pedagogiska och praktiska skäl har vi valt att göra om böckerna med spiralrygg, vi kallar dem blädderblocksböcker. Dessa kan ställas framför barnen vilket underlättar för både pedagogen och barnen vid högläsning. På ett enkelt sätt visas bilderna för barnen samtidigt som pedagogen läser texten på den andra sidan. I pedagogens textdel har vi lagt in pauser där förslag på frågor utifrån de olika läsfixarna finns.

Sagotågets ambition är inte att pedagogerna ska undervisa i läsförståelsestrategier, här är det berättandet och dialogen med barnen som står i centrum. Med stöd av frågor utifrån de fem läsfixarna är vår önskan att barnen ska få lyssna till en god berättelse och ha ett meningsfullt samtal kring text och bild.

Lust och motivation är en viktig del i läsning. Vi har därför valt tre olika barnböcker, en klassiker, en deckare, en rolig vardagsberättelse med innehåll där förhoppningsvis igenkänningen är stor.

Den hemliga nyckeln

Titel kommer snart

Förberedelse

Det är viktigt att du som pedagog förbereder dig väl genom att läsa texten själv, så att du ”kan” både den, och frågorna till text och bilder. När du på egen hand fortsätter med högläsning och boksamtal och ska välja nya högläsningsböcker kan det vara bra att lyssna till läsforskningen som betonar hur viktigt det är att välja texter med omsorg, de ska ha ett lagom svårt språk och innehåll och ett ämne som du tror intresserar barnen. Det är av stor vikt att barn förstår att aktivt lyssnande är en del av läsförståelsen (Skolforskningsinstitutet, 2019).

Vår önskan är att du som pedagog har inspirerande och väl förberedda boksamtal med din barngrupp på förskolan. Gör högläsningen till en rolig, mysig, inspirerande, inkluderande och lärorik aktivitet.

Genom att visa hur erfarna läsare tänker under läsning, lägger pedagogen grunden för barns förståelse av text. Målet är att skapa engagerade samtal där barn tränas i att lyssna, tänka och delta. Vi vill att alla barn ska få en fördjupad och starkare upplevelse av högläsningen, vilket i sin tur ökar motivationen och viljan att lära sig mer.

LasseMajas Sagotåg vill inspirera till välplanerade och engagerande boksamtal i förskolan. Genom medveten högläsning och samtal, visar vi barnen hur man gör för att förstå en text och grunden för en god läsförståelse och fortsatt lärande kan läggas redan i förskolan.

Välkomna ombord på Sagotåget!

Referenser

Oczkus, L. D. (2018). Reciprocal teaching at work: Powerful strategies and lessons for improving reading comprehension. (3rd ed.). International Literacy Association.

Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samhället. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolforskningsinstitutet. (2019). Läsförståelse och undervisning om lässtrategier: Systematisk översikt 2019:02. Solna: Skolforskningsinstitutet.

Skolverket. (2025). Läroplan för förskolan: Lpfö 18, reviderad 2025. Stockholm: Skolverket

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur

Pågående projekt inom LasseMajas Sagotåg

LasseMajas Stiftelse inledde ett samarbetsprojekt i oktober 2025 med Bonniers Familjestiftelse och AcadeMedias förskolor.

Inom AcadeMedias utbildningssatsning för förskolor har Lassemajas Sagotåg utformats enligt följande:

Lassemajas Sagotåg genomförs om fyra utbildningsträffar under läsåret 25/26, varav tre är digitala.
Alla deltagande förskolor får ett bokpaket om tre böcker från Bonniers Familjestiftelse.
I bokpaketet medföljer tre PDF-filer med böckernas text och bilder samt inlagda frågor utifrån läsfixarna.
De förskolor som fullföljer programmet blir en del av Lassemajas Sagotåg det vill säga, varje förskola utgör en vagn i tåget och blir därmed certifierade. Att bli en vagn i det förhoppningsvis långa Sagotåget får symbolisera en växande gemenskap av förskolor som, med samma pedagogiska grund, arbetar för att ge barnen en stark start i sitt språk- och läsäventyr.

Är ni intresserade av att höra mer om projekten i LasseMajas Stiftelse eller vill bli en samarbetspartner, ta kontakt med oss så berättar vi mer.